|
Amfora
Attisk (athensk) amfora från cirka 490 f.Kr. i klassisk rödfigurativ stil. Vasen kan ha färgsatts av den grekiske
konstnär som idag går under benämningen "Berlinmålaren". Denne var en av den rödfigurativa stilens främsta
företrädare och verksam omkring 500-470 f.Kr. Den här vasen anses vara ett av de främsta konstverken från
den aktuella perioden. Motivet utgörs av en man som spelar på kithara, ett instrument som oftast användes i samband
med tävlingar och festligheter.
Upp
|
|
Kylix
Rödfigurativ attisk dryckesbägare från ungefär 480 f.Kr. Den var avsedd att servera vin i och har en
flat rundad form samt två handtag. Koppen har troligtvis dekorerats av den så kallade
Dokimasiamålaren, som var aktiv mellan ungefär 490 och 470 f.Kr. Dokimasia var
benämningen på en process som utspelades inför allmänhet i Athen. Inuti bägaren finns en bild
på en man som spelar lyra. Runt utsidan återges scener från ett gästabud.
Upp
|
|
Lekythos
Attisk oljeflaska från cirka 480 f.Kr., tillskriven Brygosmålaren. Vasens utsmyckning föreställer en kvinna som spelar dubbelpipig
aulosflöjt, ett instrument som mest kan jämföras med den nutida oboen, eller kanske med klarinetten. Den
anonyme Brygosmålaren var eventuellt också keramiker och har gjort sig känd för att ha tillverkat
över tvåhundra vaser mellan 490-470 f.Kr. Han var speciellt förtjust i att avbilda symposier, mytologiska
berättelser och atletiskt byggda kroppar.
Upp
|
|
Krater
Kratern var en större vasmodell, som athenarna använde för att blanda vin med vatten. Denna klockformade
urna har tillägnats Danæmålaren och härrör sig troligen från omkring år 460 f.Kr. Namnet
Danæ har hämtats från huvudpersonen i en populär mytologisk berättelse. Dekoren består
här av en grupp personer, där en kvinna (som eventuellt föreställer poeten Sappho) sitter ner och spelar
på en barbitoslyra, medan hennes båda följeslagerskor bildar en hänförd publik.
Upp
|
|
Stamnos
Rödfigurativt förvaringskärl från cirka 450 f.Kr. med ett motiv föreställande en Bacchusfest,
det vill säga en ceremoniell hyllning till guden Dionysos. Sådana högtider brukade firas med sång, musik och
dans. Konstnären har blivit uppkallad efter Spartas kung Menelaos. Den här vastypen var försedd med lock
och användes för att lagra och transportera olika slags vätskor, exempelvis vin.
Upp
|
|
Krater
Attisk krater från år 440 f.Kr. som brukar härledas till Londonmålaren. På vasens yta kan man
urskilja sagofiguren Orpheus spelande lyra. Enligt legenderna var Orpheus känd för sin vackra röst och lyran var hans symbol.
Londonmålaren har fått sitt namn efter en vas på British Museum. Han brukade ofta måla mytologiska
bilder och var aktiv redan under den tidiga svartfigurativa perioden, som inleddes på 540-talet f.Kr. (Vaserna
från den perioden brukar visa figurerna som mörka silhuetter mot en ljusröd bakgrund.)
Upp
|
