Andra uppsatser
|
Inledning
Många av antikens berättelser om det berömda biblioteket i Alexandria har bevarats till eftervärlden, men
forskarna har idag helt olika uppfattningar om hur och när det förstördes. Man vet inte heller exakt var byggnaden
egentligen kan ha legat. Biblioteket i Alexandria var dock förmodligen en del av universitetet, vilket troligtvis låg inom det
kungliga palatsets murar, helt nära havet.
Själva universitetet kallades för Mouseion, eftersom det också tjänstgjorde som ett tempel tillägnat de
nio muserna
– konstens och vetenskapens skyddsgudar. I praktiken fungerade det framför allt mer som en forskningsinstitution eller
ett kunskapscentrum, och inom dess murar tjänstgjorde åtskilliga av antikens mest framstående vetenskapsmän.
Flera av de tänkare som verkade vid Mouseion är välkända än idag, som exempelvis matematikern
Euklides. Ett annat berömt namn är astronomen Eratosthenes, som ritade en av de första världskartorna.
|
Förutom ett bibliotek sägs Mouseion bland annat ha innehållit bostäder åt forskarna, undervisningslokaler
och en zoologisk trädgård. Biblioteket började byggas upp under 200-talet f. Kr., på initiativ av den makedonska
dynasti som kom till makten i Egypten när landet hade erövrats av Alexander den Store. Alla kungar i denna dynasti hette fantasilöst nog Ptolemaios. Släkten härskade
över Egypten fram tills dess att den sista regenten, drottning Cleopatra, besegrades av den romerske kejsaren Augustus. Mouseion tycks emellertid ha fortsatt att fungera som ett forskningscentrum även efter det romerska
maktövertagandet.
Ptolemaios den förste hade som målsättning att samla alla böcker som fanns i världen under ett enda tak.
Det innebar att även böcker som var skrivna på andra språk skulle översättas. Detta var kanske en ganska
klok idé, då Ptolemaios inte visste så mycket om politik och de krav som kunde ställas på en regent,
eftersom han hade varit general i Alexander den Stores armé tidigare. Dessutom kände han inte till Egypten eller de
omgivande länderna så bra, med anledning av att han var född i den antika staten Makedonien, belägen norr om
Grekland. Han behövde helt enkelt veta mer om det folk han härskade över och om de andra länder man eventuellt kunde
komma i kontakt med inom utrikespolitiken.
|
|
För att samla in alla dessa böcker hade de första kungarna lite olika strategier. Det sägs att Ptolemaios den
tredje skrev till andra länders regenter och bad om att få låna deras dyrgripar för att kunna göra kopior av dem.
Han skall bland annat ha lånat böcker från Athen, för att kopiera verk av deras klassiska tragediförfattare.
Eftersom athenarna inte gärna ville lämna sina klenoder ifrån sig fick den egyptiske kungen först betala en ordentlig
summa i depositionsavgift.
|
Böckerna i biblioteket bestod av bokrullar.
|
Sedan manuskripten hade blivit kopierade behöll man fräckt nog originalen i Alexandria och skickade istället
tillbaka kopiorna till Athen. En lag utfärdades också om att alla fartyg och karavaner som kom till Egypten skulle inspekteras.
Om någon litteratur då påträffades skulle ägaren överlämna böckerna, så att de
kunde kopieras. Eftersom alla skepp blev grundligt genomsökta bildades det så småningom en separat avdelning
för "båtlitteratur" på biblioteket.
|
|
Det var för övrigt i Alexandria som man upprättade den första kända ämneskatalogen. Den kallades
"Pinakes", vilket betyder minnestavlor. Förutom en uppräkning av bibliotekets samlingar innehöll den upplysningar om
de författare som hade skrivit verken och lite kritiska kommentarer kring deras texter. Upphovsmannen hette
Kallimachos. Han var
egentligen poet, men tjänstgjorde också som bibliotekarie på 200-talet f. Kr.
Det är en utbredd missuppfattning att det bara skall ha funnits ett enda bibliotek i Alexandria. Så var det emellertid inte. Enligt vissa källor
existerade det minst tre olika bibliotek i staden. Arkeologer har grävt ut ett sådant bibliotek, Serapeion, som låg i anslutning till ett tempel
tillägnat Serapis. Serapeion bestod tydligen av lite mer offentliga samlingar, som fritt kunde brukas av både studenter och
vanliga medborgare. Det stora biblioteket framstår
istället närmast som en kombination av national- och universitetsbibliotek. Man tror dock att allmänheten även kan ha haft tillträde till
sistnämnda bibliotek.
Upp
|
Julius Caesar
|
Enligt legenderna förstördes biblioteket i Alexandria år 48 f. Kr., när Julius Caesar kom till
Cleopatras hjälp, vilken då befann sig i inbördeskrig med sin bror. I samband med detta beordrade Julius Caesar att man skulle sätta eld på
den egyptiska flottan. Elden sägs ha spridit sig till det näraliggande palatsområdet och därifrån till biblioteket. Samtida författare
hävdar att Marcus Antonius senare ville kompensera Cleopatra
för förlusten av biblioteket och att han därför lade beslag på 200 000 manuskript från biblioteket i Pergamon. Denna gåva skall sedan ha
gjort det möjligt att återskapa biblioteket i Alexandria. |
Cleopatra
|
Idag menar flera forskare att det förmodligen bara var ett mindre förråd av böcker som faktiskt brann upp. Bokrullar som
nyligen hade inköpts kunde ibland förvaras i hamnmagasinen tills de blev insorterade i biblioteket. Av allt att döma spred sig branden
heller inte till palatset, eftersom Julius Caesar och Cleopatra bodde där när kriget var över. Somliga anser att biblioteket verkligen brändes
ner av romerska soldater, men ungefär 300 år senare, då den romerske kejsaren Aurelianus invaderade Egypten.
Det verkar som om de antika författarna ofta har råkat blanda samman det mindre biblioteket (Serapeion) med det riktiga biblioteket.
Detta kan vara förklaringen till att det finns så många versioner av hur biblioteket i Alexandria skall ha lagts i ruiner vid flera olika tidpunkter.
Det har till exempel påståtts att kristna munkar förstörde biblioteket på 300-talet e. Kr. Många tror nu emellertid att det
i själva verket kan ha varit Serapistemplet
och dess bibliotek som brändes ner av de kristna, i samband med att biskopen Theophilus hade beordrat att det hedniska templet skulle utplånas.
Om biblioteket verkligen förstördes vid detta tillfälle är egentligen ganska oklart, somliga hävdar att templet gjordes om till en kristen
kyrka och därför inte raserades förrän på 600-talet e. Kr., när araberna erövrade Egypten. Enligt en legend använde
araberna bokrullar för att värma upp Alexandrias badinrättningar och bränslet räckte under hela sex månader. Denna uppgift
är förmodligen en uppdiktad historia som har konstruerats av de kristna för att svartmåla muslimerna i samband med korstågen.
Upp
Eftersom dagens forskare måste bygga sina hypoteser på vad romerska författare har skrivit ner är det svårt att veta vad
som egentligen hände. Många av antikens författare gjorde mer eller mindre okritiska sammanställningar av vad andra hade berättat.
Det hände att saker och ting blev missförstådda. Det har inte heller funnits så mycket arkeologiskt material som kunnat komplettera
skildringarna i de antika källorna. Forskarna har tidigare inte kunnat kontrollera uppgifterna närmare, eftersom man inte har varit riktigt säkra
på var huvudbiblioteket egentligen låg. 1996 hittades dock något som man tror är resterna av det kungliga palatset. Förmodligen
förstördes palatset av en jordbävning någon gång på 300-talet e. Kr. och hela området ligger nu under
havsytan. Eftersom biblioteket anses ha
legat inom palatsets område jämnades det troligtvis med marken i samband med denna jordbävning.
Idag reser sig emellertid ett nytt
imponerande bibliotek vid Alexandrias strand. Detta hypermoderna bibliotek är på sätt och vis ett desperat försök att bevisa för
omvärlden att Egypten minsann hänger med i den snabba internationella utvecklingen. En annan ambition med att skapa denna storslagna hyllning till
vetenskapen är naturligtvis att försöka återuppväcka Alexandrias gamla tradition som lärdomstad och dess rykte som
internationell kulturmetropol. Bibliotheca Alexandrina är därmed ett monument som både symboliserar Egyptens framtidshopp och påminner
om landets ärorika historia. Bakom den prisbelönta
arkitekturen står dock ett norskt arkitektkontor.
Upp
Källor
Brundige, Ellen N. Alexandrian
Scholarship
Föreningen Alexandrias vänner.
Alexandrias vänner
Hannam, James. The Mysterious Fate of the
Great Library of Alexandria
The House of Ptolemy. The
Library at Alexandria
|
