Första sidan

Webbdesign

Bildgallerier

Uppsatser

Länksamling

Magi och galenskap i Afrika

Ansiktsmask

 

Karyatid

 

Maktfigur

 

Mansfigur

 

Spikfetisch


Innehåll


Inledning

Den moderna läkarvetenskapen brukar oftast anta att det finns objektiva sätt att diagnostisera vad som är psykisk sjukdom. Man söker efter symtom som kan leda fram till en klassificering av det onormala beteende som patienten uppvisar. Lider patienten av hallucinationer och störningar i verklighetsuppfattningen kan läkaren tolka detta som tecken på att den sjuke har drabbats av en psykos, exempelvis schizofreni. De flesta västerlänningar har en stor tilltro till läkarkåren och dess professionella förmåga att avgöra vad som är sjukdom eller hälsa. Vad vi oftast inte reflekterar över är att det också finns kulturella värderingar som avgör vad som är ett normalt eller avvikande beteende. Psykiska sjukdomar kan yttra sig på olika sätt inom olika kulturella ramar och varje samhälle har sin egen syn på vad man skall kategorisera som en sinnessjukdom. Frågan är därför om våra teorier om psykisk sjukdom kan användas för att belysa avvikande beteende i icke västerländska samhällen?


Neuroser och psykoser

Antropologerna hävdar ofta att det är svårt att finna standardiserade kriterier för att diagnostisera en sådan psykisk sjukdom som schizofreni. Olika kulturer betraktar det psykotiska beteendet på olika sätt. Medan det vetenskapliga samhället anser att personen lider av en personlighetsstörning kan personer med en annan kulturell bakgrund tolka agerandet som tecken på gudomlig inspiration. Personer med psykiska störningar kan därför fungera helt normalt i andra kulturer, de kan till och med fylla sociala roller som schamaner eller visionärer.

Mitt syfte med denna uppsats är att försöka illustrera hur kulturella skillnader kan manifestera sig i ett annat samhälles sätt att förhålla sig till psykisk sjukdom. Vad jag har tänkt undersöka är hur innevånare i Centrala Afrika (Kongo och Zaire) ser på mental ohälsa. De frågeställningar som jag kommer att centrera mig kring är följande:

  • Hur kan olika tecken på psykisk sjukdom yttra sig hos befolkningen?
  • Hur betraktas de individer som lider av psykisk sjukdom av sin omgivning?
  • Vad anser man i regel att det finns för bakomliggande orsaker till psykisk sjukdom?
  • Hur botar man den som lider av psykisk ohälsa?

Till att börja med vill jag klargöra hur jag definierar begreppet psykisk sjukdom. Psykiska sjukdomar kan grovt sett delas in i två huvudkategorier; neuroser och psykoser. Neuroser är en samlingsbenämning för lättare psykiska sjukdomar. Tecken på en neuros kan till exempel vara diffus ångest, oro, trötthet och depressioner. Psykoser kan i jämförelse med neuroser betraktas som en grupp av djupare och allvarligare sjukdomar. Till psykoserna räknas bland annat schizofreni. Psykoserna kännetecknas av bristande kontakt med verkligheten, hallucinationer och vanföreställningar.

När man studerar en annan kultur uppstår lätt vissa svårigheter i samband med terminologin. Begreppet psykisk sjukdom går inte att direkt applicera på ett icke västerländskt samhälle, där hälsan ofta förknippas med religiösa och magiska aspekter. Den västerländske betraktaren har sin egen subjektiva tolkning av vad som skall betraktas som mental ohälsa, medan den infödde har sin egen version av problemet. Denna studie måste därför börja med att ge en bild av olika förklaringsmodeller som vårt eget samhälle ger på ett avvikande beteende.

Upp

Västerländska förklaringsmodeller

Det finns inom den traditionella, västerländska vetenskapen flera teorier kring psykisk ohälsa och avvikande beteende. En vanlig uppfattning härstammar från den naturvetenskapligt orienterade medicinsk/genetiska modellen. Psykiska störningar förklaras utifrån kroppsliga skador eller förändringar. Man försöker finna orsaker till avvikande beteende hos genetiska eller ärftliga faktorer. Patientens beteende tolkas främst som symtom på inre organiska processer.

Sigmund Freud
Sigmund Freud

Inom den västerländska vetenskapen har det under det senaste århundradet vuxit fram ett alternativt synsätt, som bygger på Sigmund Freuds teorier. Freud förklarade uppkomsten av psykisk sjukdom med olika problem (trauman) under individens uppväxt. Den psykologiska förklaringsmodellen hävdar vidare att psykiska störningar uppstår därför att vi på grund av kulturella restriktioner inte kan tillfredsställa våra naturliga behov. Den psykiska sjukdomen är således en frustration, som uppstår till följd av omgivningens krav på individens anpassning. För att bota patienten används psykoterapi. Under en sådan behandling försöker terapeuten med hjälp av samtalsmetodik finna roten till den sjukdomsbild som uppstått under barndomsperioden.

Gregory Bateson har bland annat myntat begreppet "double-bind", vilket senare har fått stor betydelse beträffande förståelsen av schizofrenins uppkomst. Denna teori kan benämnas som en kommunikationsteoretisk förklaringsmodell. Enligt denna modell kan avvikande beteende orsakas av att föräldrarna ger sitt barn dubbla och motsägelsefulla budskap. För att finna en lösning på detta dilemma utvecklar individen personlighetssplittring som en psykotisk försvarsmekanism.

Den sista förklaringsmodellen jag vill nämna utgår från Émile Durkheims teori om anomi. Durkheim menade att samhället hålls samman av det kollektiva medvetandet och individernas konsensus beträffande normer och värderingar. Om inte samhället lyckas med att integrera alla individer, det vill säga om den sociala kontrollen inte fungerar, kan ett avvikande socialt beteende uppstå. Det avvikande beteendet anses således bero på att människan inte förmår uppfylla sina sociala roller och omgivningens förväntningar på henne. Den avvikande individen följer inte de socialt accepterade normerna och värderingarna i ett visst samhälle. Omgivningen väljer att klassificera vad som är normalt och vad som är avvikande beteende. I ett samhälle med sociala motsättningar blir därför frågan om vilka som har makt att definiera reglerna och uppträda som starka normförmedlare högst central.

Att en kulturell grupp betraktar psykisk sjukdom som avvikande kan således, ur ett funktionalistiskt perspektiv, tolkas som ett resultat av gruppens strävan efter att upprätthålla ordningen i sitt sociala system. Jag vill här förtydliga att psykisk ohälsa bara är ett av flera alternativ som individen kan använda sig av för att finna ett sätt att uttrycka sina inre konflikter eller konflikter med omgivningen.

Upp

Psykisk sjukdom i Kongo

Professor Kajsa Ekholm-Friedman har skrivit om den magiska världsbilden i folkrepubliken Kongo och om hur psykisk sjukdom kan yttra sig bland den inhemska befolkningen. Jag inleder detta avsnitt med att ge ett kort referat av en sådan berättelse (som återfinns i Melcher Ekströmers bok Kritisk medicinsk antropologi):

En ambitiös och duktig murare hade i samband med att han bodde hos sin moster i staden Brazzaville plötsligt blivit mentalt sjuk. Han sov ute, hade slagit sönder sin hydda och drev bara omkring på dagarna. En kort tid före sjukdomsutbrottet hade mannen vänt sig till sin moster för att få hjälp med att få föräldrarna att komma på besök till Brazzaville. Mostern tyckte inte att det fanns någon anledning till detta, eftersom hon själv kunde hjälpa mannen om han hade problem. Släktingarna försöker efteråt finna någon rimlig orsak till den unge mannens sjukdom. Man gör en efterkonstruktion av vad som skedde innan sjukdomen bröt ut. Mostern erinrar sig att muraren hade sagt till henne att han ville att föräldrarna skulle komma dit. De misstänker då att mannen hade tänkt offra sina föräldrar som betalning till en så kallad fetischör. De antar att muraren hade drivits av sina ambitioner att bli bättre inom sitt yrkesområde och att han hade försökt tillämpa magi för att uppnå sitt mål. Om man vill vinna fördelar genom magi måste man offra personer från sin egen familj, men en son kan inte utöva magi mot sina egna föräldrar utan hjälp av ett ombud. Eftersom mannen dock inte hade lyckats få sina föräldrar att komma på besök hade han själv blivit drabbad av galenskap.

Med detta exempel vill jag visa hur olika man kan tolka en individs beteende och att tolkningen beror på betraktarens egen historiska och kulturella bakgrund. I Kongo väljer omgivningen att söka efter yttre faktorer som kan ha påverkat individen, att någon illasinnad person har utövat häxeri mot den som blir drabbad av psykisk sjukdom. I Kongo är häxeri än idag en reell verklighet och sjukdomars uppkomst anses ofta kunna härledas från denna källa. En europé skulle förmodligen istället ha tolkat den unge mannens önskan om kontakt med sina föräldrar som ett klassiskt rop på hjälp. Han kanske anade att allt inte stod rätt till och kände på sig att han höll på att bli sjuk.

Vilket perspektiv man väljer för att förklara pyskisk ohälsa har sedan stor betydelse för hur man väljer att försöka bota den som lider av sjukdom. I Kongo är en vanlig förklaring till olika sjukdomar att man har drabbats av någon släktings förbannelse. Den farligaste släktingen är morbrodern - han kan försöka att symboliskt talat "äta upp" sitt barnbarn. Barnens förhållande till sina äldre släktingar präglas av reciprocitet. De har fått "Kraftens gåva" från sina föräldrar och måste återgälda detta med att vara lydiga och uträtta tjänster för dem. Kraften kommer ursprungligen från Gud, men har förmedlats via förfäderna. Ifall individen inte visar tillräcklig respekt för sina släktingar avbryts kraftöverföringen och man kan bli drabbad av olycka, till exempel psykisk sjukdom. Rädslan kring förhäxning vållar stress, vilket i sin tur kan ge upphov till neurotiska symtom såsom depression och ångest. Om man blir sjuk finns således orsaken någonstans i de sociala relationerna. Ofta anklagar man därför någon äldre person för häxeri.

Nganga
Traditionell medicinman (nganga) tillsammans med en kvinnlig släkting.

Sjukvårdssystemet i Kongo är dock pluralistiskt, vilket innebär att den inhemska folkmedicinen existerar parallellt med den västerländska. Botemedel mot förhäxning kan emellertid endast förmedlas via den kongolesiska medicinen. Inom folkmedicinen finns i sin tur två huvudriktningar: behandling via traditionella medicinmän (Nganga) samt religiös behandling via Ngunza. Medicinmännen kan vara både män och kvinnor. Nganga använder sig i första hand av olika slags örtmediciner och åkallan av förfädernas andar för att bota den sjuke. Den religiösa behandlingen bedrivs antingen inom den afrokristna eller den protestantiska kyrkan. Ngunza försöker bryta "den onda strålen" från klansystemet med hjälp av böner. Även vatten och stearinljus utgör viktiga symboliska inslag i behandlingen.

Upp

Psykisk sjukdom i Zaire

Kongo och Zaire är grannländer med en delvis gemensam historisk bakgrund och de har därför många gemensamma kulturformer. För att få mer information om hur dessa kulturella nyanser avspeglar sig i den Zairianska bilden av mental ohälsa har jag läst John M Janzens bok The quest for therapy - medical pluralism in Lower Zaire. Här finns följande beskrivning av ett sjukdomsförlopp:

En 30-årig fembarnsmor hade börjat uppträda märkligt, hon kunde inte längre laga mat till sin familj, hon varken åt eller sov och var allmänt inåtbunden. Familjen vände sig till olika instanser för att få hjälp, bland annat till vårdcentalen i Kinshasa. Där konstaterade man att hon grubblade för mycket och skickade hem henne med mediciner. När kvinnan åter insjuknade efter några månader samlades släktingarna till ett rådslag för att avgöra hur man skulle gå vidare. Man bestämde sig för att kontakta en Ngunza, den kristna profeten Mama Marie. Denna upptäckte snart att en ung man i familjen "lekte med en fetisch". Hon föreslog att klanmedlemmarna skulle ha en sammankomst för att lösa problemet. Klanen träffades och bad för att kvinnan skulle bli förlåten. Några släktingar föreslog att kvinnan skulle föras till Bilumbu, en nganga med galenskap som specialitet.
Bilumbus mening om psykiska sjukdomar är att de består av tre olika typer: (1) de som kommer från Gud, (2) de som orsakas av problem inom klanen, och (3) de som orsakas till följd av beröring med fetisch. Bilumbu konstaterade i det aktuella fallet att källan till kvinnans sjukdom hade anknytning till den andra av dessa förklaringar. Medicinmannen ordinerade lugnande örtmediciner och rådde familjen att ta itu med den bakomliggande klankonflikten. Efter Bilumbus behandling konsulterade familjen en annan nganga - Madeko. Denne vårdade kvinnan både invärtes och utvärtes med örtmediciner, samt skrapade hennes hud med rakblad. Madekos diagnos var att kvinnan led av parasiter (maskar), som hade vållat henne skada i huvudet. Kvinnan skulle bli frisk om maskarna försvann ur hennes kropp och Madeko behandlade henne därför med ögonbad. Detta förfarande skedde inför omgivningens ögon och beviset för behandlingens effektivitet var de små fragment, som sköljdes bort ur ögonen. Kvinnans hälsotillstånd förbättrades efter Madekos behandling.

Som framgår av ovanstående skildring har man flera förklaringsmodeller i samband med diagnostiserandet av sjukdom. Dessa modeller består huvudsakligen av två kategorier; sjukdomar som kommer från Gud och sjukdomar som kommer från människor. Hur man försöker bota en sjukdom beror på vilken förklaringsmodell man väljer. Inför de sjukdomar som Gud sänder står den inhemska medicinen nästan maktlös, då dessa sjukdomar anses vara en del av livets naturliga gång. I många sådana fall kan man vända sig till den västerländska skolmedicinen. Om däremot orsaken till sjukdomen anses vara en konflikt i den sociala omgivningen finns det andra utvägar, som konfliktlösning, magiskt försvar eller renande ritualer.

Upp

Magin som botemedel

När vi har kommit så här långt utkristalliserar sig en bild av hur man i Centralafrika generellt förhåller sig till sjukdom. Denna bild utgör en skarp kontrast till den västerländska i regel som ren vidskepelse och de som tror på magin som botemedel anses naiva och obildade. Den västerländska skolmedicinens utbredning på folkmedicinens bekostnad kan ses som en del av den allmänna västerländska expansionen med rötter i kolonialismen. De europeiska kolonisatörerna har fört med sig sina kulturella värderingar, bland annat vetenskapliga, religiösa och politiska system, till andra världsdelar. Detta har lett till att den "primitiva" folkmedicinen allt mer skuffats undan, till förmån för den tekniska utvecklingen.

Belgare i Kongo
Kongos arbetskraft exploaterades av den belgiska kolonialmakten.

Trots den naturvetenskapliga medicinens frammarsch lever ändå folkmedicinen kvar i vissa regioner, exempelvis i Kongo och Zaire. Den biomedicinska förklaringsmodellen kan inte i första taget mäta sig med tron på magiska fetischer och rituella besvärjelser. Detta beror till stor del på att man har olika sätt att definiera orsaken till sjukdomen. Den naturvetenskapliga medicinen förklarar sjukdomen utifrån inre faktorer, medan folkmedicinen lägger mer tonvikt vid yttre omständigheter. Detta leder till att man sätter större tilltro till de moment i behandlingen som går att se med egna ögon. Generellt sett kan man hävda att folkmedicinen är mer intresserad av att bearbeta orsakerna till sjukdomen, medan skolmedicinen snarare koncentrerar sig på effekterna. Som jag tidigare har nämnt söker man inom folkmedicinen gärna efter orsaker som ligger utanför individen. Det handlar då om någon form av störning i relationerna till den sociala omgivningen, till förfädernas andar, till Gud, till onda eller goda väsen, till naturen etc. Sjukdomen uppfattas som ett straff för att individen har brutit mot någon social eller kulturell norm. För att bota sjukdomen måste man då försöka att ställa förhållandena till rätta igen, så att de kulturella förväntningarna tillgodoses. Den avvikande personen måste återanpassas till samhället för att den sociala ordningen och den individuella hälsan skall kunna återställas. Det medicinska systemet kan på så sätt ses som ett medel för social kontroll.

Upp

En annorlunda verklighet

I Afrika finns uppenbarligen en annorlunda religiositet, som vi kan ha svårt att förstå. Kristna idéer blandas med traditionell animism. För oss västerlänningar är det en självklarhet att dra en skiljelinje mellan kropp och själ. Vi ser detta som ett naturligt logiskt tänkande. Detta rationella tänkande leder till att vi bildar oss en tydlig uppfattning om gränsen mellan vår yttre verklighet och inre fantasi. I inledningen skrev jag att begreppet psykisk sjukdom inte går att direkt applicera på ett icke västerländskt samhälle, där hälsan ofta förknippas med religiösa och magiska aspekter. Denna tanke har delvis influerats av Lucien Lévy-Bruhl och hans teorier om "primitiv mentalitet".

Begreppet primitiv mentalitet betecknar ett annorlunda tänkande, som skiljer sig från det "civiliserade". Lucien Lévy-Bruhl ansåg att det saknas distinktioner i den primitiva mentaliteten, att allt hänger samman. Man gör ingen åtskillnad mellan subjekt/objekt, jag/andra, förflutet/nutid. Hans teori går under benämningen "deltagandets lag". Enligt detta tankesätt finns det inga genuint fysiska fenomen och ingen objektiv verklighet som är fri från övernaturliga krafter. Individen kan bland annat sätta tilltro till sina drömmar och tolka dem som verkliga händelser. Lucien Lévy-Bruhl menade att de primitiva uppfattar världen på ett annat sätt, eftersom de tror att deras omgivning styrs av andar. De förhåller sig till sin omvärld genom ett mystiskt deltagande (participation mystique). Detta innebär att den personliga identiteten kan ha ett psykologiskt samband med till exempel ett vilt djur, eller rentav ett träd. Ett ont som tillfogas totemdjuret drabbar även individen själv. Det slags psykiska identitet som Lucien Lévy-Bruhl kallar "participation mystique" saknas helt i det västerländska logiska tänkandet. Om någon av oss glatt skulle framkasta orden "jag är en papegoja" skulle nog omgivningen ha vissa tvivel om denna persons psykiska hälsa. Men den "primitive" kanske faktiskt upplever en annan form av verklighet? I boken Människan och hennes symboler ger Carl Jung ett exempel på hur denna verklighet skulle kunna gestalta sig:

"En afrikansk djungelinnevånare som ser ett nattdjur vid dagsljus vet att det är en medicinman, som iklätt sig denna skepnad. Eller också kan han betrakta den som en djungelsjäl eller som en förfaders själ, tillhörig någon av stammen. Ett träd kan spela en livsviktig roll i en primitiv människas liv och för henne tydligen besitta en egen själ och röst, och människan känner sig dela dess öde."

En person som tror på det rationella kan inte förklara detta slags tänkande. Man förutsätter att den som ser syner eller hör röster måste vara drabbad av sjukliga störningar. En person med annan etnisk bakgrund som ställs inför en oväntad upplevelse av sådant slag, skulle kanske inte betvivla sin egen psykiska hälsa, hon skulle tänka på fetischer, andar eller gudar. Denna diskussion kan tyvärr alltför lätt leda till etnocentriska synpunkter om vad som är rätt eller fel. (Etnocentrism innebär att man sätter den egna kulturen i centrum och betraktar världen utifrån ens egna kulturella föreställningar och normer.) Vad jag vill framhävda är att vi är vana vid att förklara händelser utifrån vårt "sunda förnuft". Hur man uppfattar verkligheten beror dock på den individuella och kulturella bakgrunden. Det vi saknar är den intuitiva förståelsen för en annan kulturell förklaringsmodell. Det jag har beskrivit i denna uppsats handlar om ett holistiskt tänkande som är främmande för oss, en värld där gränserna är flytande mellan den egna personliga identiteten och den omgivande verklighetens djur, natur, andar och släktingar. Jag tror att detta kan vara en förklaring till att den traditionella afrikanska medicinen lägger så stor vikt vid att påverka den yttre omgivningen i samband med behandling av sjukdomar.

Upp

Källor

Ekströmer, Melcher. Kritisk medicinsk antropologi. Lund: Palmkrons Förlag, 1998.
Janzen, John M. The quest for therapy – medical pluralism in Lower Zaire. Berkeley: University of California Press, 1978.
Jung, Carl. Människan och hennes symboler. Stockholm: Forum, 1981.
Keesing, Roger M. & Strathern, Andrew J. Cultural Anthropology. Orlando: Harcourt Brace College Publishers, 1998.
Lindberg, Christer. Den gode och den onde vilden. Lund: Arkiv Förlag, 1998.
Ronnby, Alf. Socialarbetets förklaringsmodeller. Stockholm: Liber Förlag, 1983.
Sachs, Lisbeth. Onda ögat eller bakterier. Stockholm: Liber Förlag, 1983.


Ing-Marie Hassel förbehåller sig upphovsrätten till materialet. Alla bilder leder vidare till ytterligare information.

 

Senast uppdaterad 2011-05-23.

eXTReMe Tracker

© Ing-Marie Hassel