Mandarin-Kinesisk Fonetik

[Huvudindex] [Språkindex] [Allmänna länkar] [Kinesiska länkar] [Språkliga länkar] [Read this page in English]

Mandarin-Kinesisk Fonetik

- Tredje Utgåvan -

På denna sida vill jag att försöka beskriva fonetiken i Mandarin-kinesiska på ett så enkelt sätt att en nybörjare skall kunna få grepp om grunderna, men ändå tillräckligt ingående för att hjälpa mer erfarna studenter som vill få lite djupare insikt i hur ljuden formas. Lingvistisk terminologi och nära på anatomiska beskrivningar av ljudbildningen ges ibland, men enkla beskrivningar baserade på jämförelser med ljud i det svenska språket ges så ofta det går.

I denna text finns ett antal länkar som leder till andra delar av texten – något som kan vara till nytta om du inte vet eller inte minns vad vissa ord speciella betyder.

Om du har goda kunskaper i engelska, så kan den engelska versionen av denna sida vara bra för att få förklaringar ur ett lite annorlunda perspektiv. Du kan även få en lite enklare och annorlunda beskrivningar i min introduktion till studier i kinesiska!

Innehållsförteckning

Pinyin	- allmänna kommentarer och översikt.
Initiala ljud	- detaljerad beskrivning av konsonanter.
Finala Ljud	- detaljerad beskrivning av vokaler och nasaler.
Specialfall	- ytterligare stavelser.
Alla Möjliga Stavelser i Mandarin-kinesiska	- en fullständig lista.
Toner och Tonmarkeringar	- en kort beskrivning.
Tonsekvenser	- endast det grundläggande.
Fonetiskt Alfabet för Kinesiska	- en illustration.
Fortsatt Läsning	- tecken, kalligrafi, idiom och länkar.

Pinyin

Pinyin är ett kinesiskt system för att transkribera rikskinesiska (Mandarin) med 25 europeiska bokstäver (bokstaven "v" används inte). De flesta bokstäverna symboliserar ljud som logiskt motsvarar europeiskt uttal, men det finns tydliga skillnader. Var speciellt uppmärksam på de bokstäver som inte riktigt uttalas så som man skulle kunna förvänta sig: "c", "ch", "j", "q", "r", "sh", "x", "z" and "zh"!

I kinesiskan motsvarar varje tecken en stavelse (som i sin tur kan motsvara en del av ett svenskt ord, ett helt ord eller flera ord). Kinesiska stavelser byggs upp av tre element: initiala ljud, finala ljud och toner. De initiala ljuden är konsonanter och de finala ljuden innehåller minst en vokal. Vissa stavelser består enbart av ett initialt eller ett finalt ljud.

I Mandarin finns det 21 initiala ljud:

Oaspirerad Aspirerad Nasal Tonlös
frikativ Tonande
frikativ

Labial b p m f

Alveolar d t n l

Velar g k h

Palatal j q x

Dental sibilant z c s

Retroflex zh ch sh r

I Mandarin finns det 35 finala ljud:

6 enkla finaler: a, e, i, o, u, ü

13 sammansatta finaler ai, ao, ei, ia, iao, ie, iou, ou, ua, uai, üe, uei, uo

16 nasala finaler: 8 främre nasaler: an, en, ian, in, uan, üan, uen, ün
8 bakre nasaler: ang, eng, iang, ing, iong, ong, uang, ueng

Ytterligare stavelser i Mandarin:

7 specialfall: er, hm, hng, m, n, ng, ~r

Initiala och finala ljud utgör tillsammans 56 grundljud. Dessa ljud kan paras ihop till 413 möjliga kombinationer. Om man sedan lägger till de fyra tonerna som finns i Mandarin, får man totalt c:a 1.600 unika stavelser.

Oaspirerade kontra aspirerade konsonanter:

Aspiration innebär utandning, en luftstöt. I många europeiska språk är skillnaden i bokstavsparen "b/p", "d/t" och "g/k" vanligtvis att den första konsonanten i varje par är tonande (dvs. att du kan känna att ditt struphuvud "surrar" när du uttalar bokstäverna) och att den andra är tonlös (dvs. att du inte kan känna något "surrande"). I det kinesiska språket är skillnaden mellan dessa konsonantpar att den första konsonanten i varje par är oaspirerad (dvs. du andas inte ut särdeles mycket) och den andra är aspirerad (dvs. du gör en tydlig utandning).

I Mandarin finns följande par av oaspirerade/aspirerade konsonanter: "b/p", "d/t", "g/k", "j/q" and "z/c". Var speciellt noga med att göra skillnaderna tydliga när du uttalar dessa bokstäver!

Tonlösa kontra tonande frikativor:

Frikativa konsonanter bildas genom att luftströmmen pressas samman av en förträngning i talkanalen och friktion uppstår. En tonande frikativ får ditt struphuvud att "surra" (t.ex. det svenska "v"-ljudet och engelskt "z") och tonlösa frikativor påverkar ej ditt struphuvud (t.ex. de svenska bokstäverna "f" och "s"). I Mandarin finns de tonande frikativorna "l" och "r", medan de tonlösa frikativorna är blåsljuden "f", "h", "s", "sh" och "x".

Initiala Ljud

En del kinesiska konsonanter är rätt lika svenska konsonanter, men det är viktigt att märka skillnaderna och få alla detaljer så korrekta som möjligt!

Labialer: formas med användandet av en eller båda läpparna.

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

b Som på svenska, fast utan vibrerande stämband. Som ett svenskt "p", fast utan märkbar utandning. Jämför med "spann".

p Som på svenska, fast med märkbar utandning. Jämför med "knapphål".

m Som på svenska.

f Som på svenska.

Alveolarer: formas med tungspetsen mot den benkant som finns bakom de övre framtänderna.

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

d Som på svenska, fast utan vibrerande stämband. Som ett svenskt "t", fast utan märkbar utandning. Jämför med "stanna".

t Som på svenska, fast med märkbar utandning. Jämför med "katthår".

n Som på svenska.

l Som på svenska.

Velarer: formas med tungroten nära eller berörande den mjuka delen av gommen.

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

g Som på svenska, fast utan vibrerande stämband. Som ett svenskt "k", fast utan märkbar utandning. Jämför med "Skåne".

k Som på svenska, fast med märkbar utandning. Jämför med "Stockholm".

h Stark och hörbar!

Palataler: formas med tungroten och tungans mitt nära eller berörande den mjuka delen av gommen.

Stavelserna "ji", "qi" och "xi" innehåller snarlika TJE-ljud.

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

j Uttalas som den svenska bokstavskombinationen "dj", med minimal utandning. Jämför med "adjunkt", "smedja". Uttalas som pinyin-ljudet "q", fast utan märkbar utandning.

q Motsvarar den svenska bokstavskombinationen "ttj". Uttalas som pinyin-ljudet "j", fast med märkbar utandning. Jämför med "attjo", "lattjo".

x Motsvarar ett svenskt TJE-ljud. Jämför med "tjock", "kjol", "kött". Uttalas i vissa kinesiska dialekter som "s".

Dentala sibilanter: formas med tungspetsen nära eller berörande de övre framtänderna.

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

z Uttalas som den svenska bokstavskombinationen "ds". Liknar pinyins "c", fast utan den märkbara utandningen. Jämför med "levnadsår".

c Uttalas som den svenska bokstavskombinationen "ts". Liknar pinyins "z", fast med en märkbar utandning. Jämför med "Mats hår".

s Som på svenska.

Retroflexer: formas med tungan tillbakarullad så att den berör (eller nästan berör) den hårda delen av gommen.

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

zh Detta ljud låter ungefär som "drch". Tungan slås framåt från det tillbakahållna läget med svagt blåsljud. Liknar den svenska retroflexen i "mardröm" och det engelska uttalet av namnet "George".

ch Detta ljud låter ungefär som "tsch". Tungan slås framåt från det tillbakahållna läget med starkt blåsljud. Liknar den svenska retroflexen i "Nordsjön", "nattvardsvin", "fortsätta".

sh Detta är ett rent SJE-ljud som uttalas med tungan i det tillbakahållna läget. Liknar den svenska retroflexen i "fors", "farstu", "march".

r Detta ljud liknar "sh". Tungan hålls i det tillbakahållna läget och skorrar. Finns i engelska ord som "Roger", "raw".

Andra kommentarer angående initiala bokstäver i Mandarin-kinesiska:

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

w Som på engelska. Specialfall: "wu" uttalas som "u" (bokstaven "w" markerar i detta fall endast början av en ny stavelse). Se vidare under beskrivningen av enkla finaler!

y Som på engelska. Jämför med de engelska orden "yes", "yet". Specialfall: "yi" uttalas som "i" #1 och "yu" som "ü" (bokstaven "y" markerar i dessa fall endast början av en nya stavelser). Se vidare under beskrivningen av enkla finaler!

Finala Ljud

Enkla finaler = enkla vokaler.

De enkla kinesiska vokalerna har rätt logiskt uttal, men det finns några detaljer att notera – speciellt de tre typerna av "i", två typer av "e" och två sorters "u"!

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

a Ett mjukt a-ljud, ungefär som i "pappa", "kanna", "katt".

e / ê 1: Som svenskans mjuka e-ljud i ord som "hem", "vem", "rest".
2: Om "e" står som ensam vokal i slutet av en stavelse (t.ex. "de", "ne", "zhe"), blir uttalet mer som ett svenskt "ö" i ord som "kött", "ström", "glömma".
3: Notera specialfallen "er" och "eng"!
Kommentar: Om ett "e" är det enda fonemet i en stavelse, transkriberas uttal av typ 1 som "ê" och uttal av typ 2 som "e".

i / yi 1: Som svenskt i-ljud, som i "bil", "sitta". Stavningen "yi" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
2: Efter konsonantljuden "c", "s" or "z" (dentala sibilanter) blir uttalet tonande – så kallat "Viby-i". Jämför med en myggas surrande!
3: I stavelserna "chi", "shi", "zhi" och "ri" (retroflexer), smälter i:et samman med det retroflexa ljudet. Uttala alla bokstäver i respektive stavelse med tungan i retroflext läge!

o Uttalas som svenskt "å" i ord som "gå", "håv", "lov". Undantag: kombinationen "ong" (bakre nasal)!

u / wu Uttalas som det hårda svenska "o"-ljudet i "sol", "pol", "stol". Stavningen "wu" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen. Specialfall: i stavelser som inleds med "ju", "qu", "xu" och "yu" skall u:et uttalas som ett "ü".

ü / yu Uttalas som tyskt "ü". Forma munnen som om du skulle säga "u", men håll tungan som om du skulle säga "i". Prova att säga "iiiiiiii" och forma om läpparna som om du skulle säga ett svenskt "u"! Stavningen "yu" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

Sammansatta finaler = två eller tre vokaler tillsammans.

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

ai Uttalas som den svenska bokstavskombinationen "aj", som i "kaj", "maj".

ao Uttalas ungefär som "aå". Jämför med det engelska "ow"-ljudet i "how" och "down".

ei Uttalas som den svenska bokstavskombinationen "ej" i "hej", "mig".

ia / ya Uttalas som den mjuka varianten av den svenska bokstavskombinationen "ja" i "Maja", "svaja". Stavningen "ya" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

iao / yao "Ja"-ljudet ur "Maja", "svaja följs här av ett engelskt "w". Stavningen "yao" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

ie / ye Som en kombination av svenskt "j" + kinesiskt "ê". Jämför med "genom", "bege", "regera". Stavningen "ye" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

iou / iu / you Stavningen "iou" beskriver detta ljud bäst, men den stavningen används aldrig i praktiken. Uttalas som pinyins "y" + "ow"-ljudet i de engelska orden "go", "note", "row". Stavningen "you" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

ou Uttalas som "ow"-ljudet i de engelska orden "go", "note", "row".

ua / wa Uttalas som ett engelskt "w" följt av pinyins "a". Jämför med slutvokalerna i det italienska ordet "acqua". Stavningen "wa" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

uai / wai Engelskt "w" + pinyins "ai". Jämför med det engelska ordet "why". Stavningen "wai" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

ue / üe / yue Pinyin "ü" + "ê". Detta "e" skall alltså uttalas mer som ett svenskt "e" än som ett "ä". Bokstaven "ü" skrivs dock som "u" i stavelserna "jue", "que", "xue" och "yue".

uei / ui / wei Stavningen "uei" beskriver detta ljud bäst, men den stavningen används aldrig i praktiken. Jämför med engelska ord som "waiter" och "wage". Försök få in ett svag "ê" i mitten även om inget "e" finns med i ett ord som "hui". Stavningen "wei" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

uo / wo Uttalas som "wa" i engelska ord som "war" och "quark". Ungefär som "uåah", fast man hör nästan inte detta "a". Stavningen "wo" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

Nasala finaler = enstaka eller sammansatt vokal följd av "n" eller "ng".

Nasaler formas genom näsan. I Mandarin-kinesiska räknas ljud som slutar med "n" (en alveolar nasal) som främre nasaler, medan ljud som slutar med "ng (en velar nasal) räknas som bakre nasaler.

Främre nasaler = ljud som uttalas genom näsan och med tungan i främre delen av munnen (dvs. i alveolar position).

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

an Detta "a" uttalas ungefär som ett ensamt kinesiskt "a", men något mjukare. Närmast likt "an" som i "anna", "man".

en "e" #2 + "n". Ibland uttalas denna kombination som "än" i "män, ibland nästan som ett ö som i "höns".

ian / yan Pinyins "ü" + "an", fast här uttalas a:et som ett svenskt "ä", som i t.ex. "män", "händer". Hela stavelsen kan jämföras med slutljudet i "igen". Stavningen "yan" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

in / yin Denna stavelse skulle på svenska skrivas som "jin" eller "gin". Jämför med "ogin".

uan / wan Pinyins "u" + "an". I stavelserna "juan", "quan", "xuan" och "yuan" uttalas u:et som "ü". Stavningen "wan" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

üan / yan Pinyins "ü" + "an", fast här uttalas a:et som ett svenskt "ä", som i t.ex. "män", "händer". Detta ljud förekommer endast i stavelserna "juan", "quan", "xuan" och "yuan", varvid det alltid stavas med ett "u".

uen / un / wen Stavningen "uen" beskriver detta ljud bäst, men den stavningen används aldrig i praktiken. Om ljudet föregås av en annan konsonant än "w", uttalas det som pinyins "u" + ett nästan icke hörbart "e" #2 + "n". Utan konsonant före, stavas detta ljud "wen" och uttalas då som engelskt "w" + pinyin-stavelsen "en". I stavelserna "jun", "qun", "xun" och "yun" uttalas u:et som "ü".

ün / yun Pinyins "ü" + "n". Detta ljud förekommer endast i stavelserna "jun", "qun", "xun" och "yun" och stavas alltså utan prickarna ö:ver u:et.

Bakre nasaler = ljud som uttalas genom näsan och med tungan i bakre delen av munnen (dvs. i velar position).

Mandarin Pinyin Svensk motsvarighet

ang Prova att orden "mangel", "klang" uttalade genom näsan!

eng "e" #2 + "ng", alltså ett vokalljud med lite mer smak av "ö".

iang / yang Pinyins "y" + "ang". Stavningen "yang" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

ing / ying Denna stavelse skulle på svenska skrivas som "jing" eller "ging". Jämför med "de gingo". Stavningen "ying" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

iong / yong Denna stavelse motsvarar pinyins "y" + "u" + "ng". Detta "o" låter som ett svenskt "o", i ord som "sol", "pol", "stol". Stavningen "yong" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

ong Denna stavelse motsvarar pinyin-ljuden "u" + "ng". Uttala stavelsen ungefär som på svenska. Detta "o" låter som ett svenskt "o", i ord som "sol", "pol", "stol".

uang / wang Engelskt "w" + pinyin-stavelsen "ang". Stavningen "wang" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

ueng / weng Detta ljud förekommer endast i stavelsen "weng". Uttalas som engelskt "w" + pinyins "eng".

Specialfall - Ytterligare stavelser

er Uttalas i det närmaste som den svenska bokstavskombinationen "öer" fast som med ett tydligt retroflext "r" på slutet. Ibland är uttalet lite mer som det engelska ordet "are". Uttalas som en retroflex.

hm Uttalas som på svenska. Denna stavelse används endast som interjektion.

hng Uttalas som pinyins "h" + en bakre nasal. Denna stavelse används endast som interjektion.

m Uttalas som en på svenska. Denna stavelse används endast som interjektion.

n Uttalas som en på svenska. Denna stavelse används endast som interjektion.

ng Uttalas som en bakre nasal. Denna stavelse används endast som interjektion.

~r Ibland läggs stavelsen "er" () till på slutet av ord – speciellt på substantiv. Detta är mest vanligt i kinesiska talad av folk från Beijing. Om detta "" skrivs i en text och skall tolkas som ett suffix snarare än "er2" = "barn", så transkriberas det vanligen med ett enda "r" (t.ex. "yi4 dian3r" = "en gnutta"). Man kan säga att detta tillskjutna "~r" påverkar uttalet av den föregående stavelsen så att dess slutled uttalas som en retroflex med ett "~r" på slutet. Kort sagt förflyttar "~r" uttalet av en stavelse längre bak i munnen.

Alla Möjliga Stavelser i Mandarin-kinesiska

Man kan inte skapa kinesiska stavelser genom att kombinera tecken på måfå. De olika fonemen i Mandarin-kinesiska kan endast kombineras till lite ett bestämt antal möjliga stavelser. Jag har gjort en lista med 413 stavelser, vilket jag tror skall täcka var enda en av de möjliga kombinationerna. Du kan få det exakta uttalet för de flesta av dessa stavelser via sidan Chinese Phonetics från Vermonts universitet.

a, ai, an, ang, ao
ba, bai, ban, bang, bao, bei, ben, beng, bi, bian, biao, bie, bin, bing, bo, bu
ca, cai, can, cang, cao, ce, cei, cen, ceng, cha, chai, chan, chang, chao, che, chen, cheng, chi, chong, chou, chu, chua, chuai, chuan, chuang, chui, chun, chuo, ci, cong, cou, cu, cuan, cui, cun, cuo
da, dai, dan, dang, dao, de, dei, den, deng, di, dian, diao, die, ding, diu, dong, dou, du, duan, dui, dun, duo
e, ê, ei, en, er
fa, fan, fang, fei, fen, feng, fo, fou, fu
ga, gai, gan, gang, gao, ge, gei, gen, geng, gong, gou, gu, gua, guai, guan, guang, gui, gun, guo
ha, hai, han, hang, hao, he, hei, hen, heng, hm, hng, hong, hou, hu, hua, huai, huan, huang, hui, hun, huo
ji, jia, jian, jiang, jiao, jie, jin, jing, jiong, jiu, ju, juan, jue, jun
ka, kai, kan, kang, kao, ke, kei, ken, keng, kong, kou, ku, kua, kuai, kuan, kuang, kui, kun, kuo
la, lai, lan, lang, lao, le, lei, leng, li, lia, lian, liang, liao, lie, lin, ling, liu, long, lou, lu, luo, luan, lun, l�, l�e
m, ma, mai, man, mang, mao, mei, men, meng, mi, mian, miao, mie, min, ming, miu, mo, mou, mu
n, na, nai, nan, nang, nao, ne, nei, nen, neng, ng, ni, nian, niang, niao, nie, nin, ning, niu, nong, nou, nu, nuo, nuan, n�, n�e
o, ou
pa, pai, pan, pang, pao, pei, pen, peng, pi, pian, piao, pie, pin, ping, po, pou, pu
qi, qia, qian, qiang, qiao, qie, qin, qing, qiong, qiu, qu, quan, que, qun
ran, rang, rao, re, ren, reng, ri, rong, rou, ru, rua, ruan, rui, run, ruo
sa, sai, san, sang, sao, se, sei, sen, seng, sha, shai, shan, shang, shao, she, shei, shen, sheng, shi, shou, shu, shua, shuai, shuan, shuang, shui, shun, shuo, si, song, sou, su, suan, sui, sun, suo
ta, tai, tan, tang, tao, te, teng, ti, tian, tiao, tie, ting, tong, tou, tu, tuan, tui, tun, tuo
wa, wai, wan, wang, wei, wen, weng, wo, wu
xi, xia, xian, xiang, xiao, xie, xin, xing, xiong, xiu, xu, xuan, xue, xun
ya, yan, yang, yao, ye, yi, yin, ying, yong, you, yu, yuan, yue, yun
za, zai, zan, zang, zao, ze, zei, zen, zeng, zha, zhai, zhan, zhang, zhao, zhe, zhei, zhen, zheng, zhi, zhong, zhou, zhu, zhua, zhuai, zhuan, zhuang, zhui, zhun, zhuo, zi, zong, zou, zu, zuan, zui, zun, zuo

Stavelser som stavas med "u", men uttalas med "ü":

ju, juan, jue, jun
qu, quan, que, qun
xu, xuan, xue, xun
yu, yuan, yue, yun

Stavelser där "u" och "ü" ej får förväxlas:

lu, lü, lüe
nu, nü, nüe

Toner och Tonmarkeringar

I det kinesiska språket är det alltid av yttersta vikt att uttala alla ord med korrekt tonfall. När man transkriberar kinesiska, markeras toner ovanför kärnvokalerna i de flesta stavelserna. Vissa stavelser uttalas utan någon speciell ton, och då skrivs inget tecken över någon vokal. I Mandarin-kinesiska finns det fyra toner:

Ton #1 markeras med en linje ("a" + "^-" = "ā"). Detta är en hög, jämn och konstant ton.
Ton #2 markeras med en stigande linje ("a" + "�" = "á"). Detta är en ton som stiger i tonhöjden och samtidigt blir starkare.
Ton #3 markeras med en krok ("a" + "^v" = "ă"). Denna ton faller och tonar först ut, för att sedan stiga i tonläge och bli starkare.
Ton #4 markeras med en fallande linje ("a" + "`" = "à"). Detta är en ton med snabbt fallande tonhöjd och styrka.

I obetonade stavelser blir inte tonen omärkbar. I dessa fall skrivs ingen markering över någon vokal. Om man vill kan detta räknas som "ton noll". Tonläget hamnar vanligen ungefär där den föregående stavelsen slutade.

Tonsekvenser
Då man uttalar en sekvens av toner, så kommer tonerna inte alltid att förbli de samma. De vanligaste "förvandlingarna" man kan notera är:

Ordet "yi" (som betyder "en"/"ett") har sitt grunduttal med ton #1. Detta ord uttalas med ton #2 om det står direkt före en ton #4. Ordet uttalas med ton #4 om det står direkt före en ton #2 eller #3. Exempel: "yi1 ge4" uttalas som "yi2 ge4", medan "yi1 ben3" uttalas som "yi4 ben3".
Ordet "bu" (som betyder "inte") uttalas vanligen med ton #4. Detta ord uttalas dock med ton #2 när det står direkt före en ton #4. Exempel: "bu4 shi4" (vilket betyder "är inte") uttalas som "bu2 shi4".
Varje stavelse som har grunduttalet med ton #3, byts mot ton #2 när den står före en annan stavelse med ton #3. Denna regel får kedjeverkan på längre sekvenser av stavelser! Exempel: "liang3 ben3 shu1" (vilket betyder "två stycken böcker") uttalas som "liang2 ben3 shu1".
Om en mening innehåller en lång rad av toner #3, kan frasen delas upp med små pauser. Toner väljs sedan inom varje del av meningen. Exempel: "wo3 xiang3 mai3 liang3 ben3 shu1" (vilket betyder "jag vill köpa två stycken böcker") kan uttalas som "wo2 xiang2 mai3" + "liang2 ben3 shu1" hellre än "wo2 xiang2 mai2 liang2 ben3 shu1" (uttalat utan någon paus!).

Fonetiskt Alfabet för Kinesiska

Nedanstående tabell illustrerar det kinesiska fonetiska alfabetet för mandarin (vanligen kallat "Bopomofo"). Observera att pinyin-transkriptionerna (skrivna med latinska bokstäver) INTE uttalas enligt europeiska uttalsregler. Detta alfabet är endast avsett att användas för att ange kinesiska teckens uttal – du bör alltså undvika att bokstavera europeiska ord med dessa tecken!

Fortsatt Läsning

De vanligaste kinesiska skrivtecknen.
Introduktionskurs i kinesiska.
Kinesisk kalligrafi.
Kinesiska idiom.
Kinesiska länkar.
Språkligt index.

	Oaspirerad	Aspirerad	Nasal	Tonlös frikativ	Tonande frikativ
Labial	b	p	m	f
Alveolar	d	t	n		l
Velar	g	k		h
Palatal	j	q		x
Dental sibilant	z	c		s
Retroflex	zh	ch		sh	r

6 enkla finaler:	a, e, i, o, u, ü
13 sammansatta finaler	ai, ao, ei, ia, iao, ie, iou, ou, ua, uai, üe, uei, uo
16 nasala finaler:	8 främre nasaler: an, en, ian, in, uan, üan, uen, ün 8 bakre nasaler: ang, eng, iang, ing, iong, ong, uang, ueng

Mandarin Pinyin	Svensk motsvarighet
b	Som på svenska, fast utan vibrerande stämband. Som ett svenskt "p", fast utan märkbar utandning. Jämför med "spann".
p	Som på svenska, fast med märkbar utandning. Jämför med "knapphål".
m	Som på svenska.
f	Som på svenska.

Mandarin Pinyin	Svensk motsvarighet
g	Som på svenska, fast utan vibrerande stämband. Som ett svenskt "k", fast utan märkbar utandning. Jämför med "Skåne".
k	Som på svenska, fast med märkbar utandning. Jämför med "Stockholm".
h	Stark och hörbar!

Mandarin Pinyin	Svensk motsvarighet
j	Uttalas som den svenska bokstavskombinationen "dj", med minimal utandning. Jämför med "adjunkt", "smedja". Uttalas som pinyin-ljudet "q", fast utan märkbar utandning.
q	Motsvarar den svenska bokstavskombinationen "ttj". Uttalas som pinyin-ljudet "j", fast med märkbar utandning. Jämför med "attjo", "lattjo".
x	Motsvarar ett svenskt TJE-ljud. Jämför med "tjock", "kjol", "kött". Uttalas i vissa kinesiska dialekter som "s".

Mandarin Pinyin	Svensk motsvarighet
zh	Detta ljud låter ungefär som "drch". Tungan slås framåt från det tillbakahållna läget med svagt blåsljud. Liknar den svenska retroflexen i "mardröm" och det engelska uttalet av namnet "George".
ch	Detta ljud låter ungefär som "tsch". Tungan slås framåt från det tillbakahållna läget med starkt blåsljud. Liknar den svenska retroflexen i "Nordsjön", "nattvardsvin", "fortsätta".
sh	Detta är ett rent SJE-ljud som uttalas med tungan i det tillbakahållna läget. Liknar den svenska retroflexen i "fors", "farstu", "march".
r	Detta ljud liknar "sh". Tungan hålls i det tillbakahållna läget och skorrar. Finns i engelska ord som "Roger", "raw".

Mandarin Pinyin	Svensk motsvarighet
w	Som på engelska. Specialfall: "wu" uttalas som "u" (bokstaven "w" markerar i detta fall endast början av en ny stavelse). Se vidare under beskrivningen av enkla finaler!
y	Som på engelska. Jämför med de engelska orden "yes", "yet". Specialfall: "yi" uttalas som "i" #1 och "yu" som "ü" (bokstaven "y" markerar i dessa fall endast början av en nya stavelser). Se vidare under beskrivningen av enkla finaler!

Mandarin Pinyin	Svensk motsvarighet
a	Ett mjukt a-ljud, ungefär som i "pappa", "kanna", "katt".
e / ê	1: Som svenskans mjuka e-ljud i ord som "hem", "vem", "rest". 2: Om "e" står som ensam vokal i slutet av en stavelse (t.ex. "de", "ne", "zhe"), blir uttalet mer som ett svenskt "ö" i ord som "kött", "ström", "glömma". 3: Notera specialfallen "er" och "eng"! Kommentar: Om ett "e" är det enda fonemet i en stavelse, transkriberas uttal av typ 1 som "ê" och uttal av typ 2 som "e".
i / yi	1: Som svenskt i-ljud, som i "bil", "sitta". Stavningen "yi" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen. 2: Efter konsonantljuden "c", "s" or "z" (dentala sibilanter) blir uttalet tonande – så kallat "Viby-i". Jämför med en myggas surrande! 3: I stavelserna "chi", "shi", "zhi" och "ri" (retroflexer), smälter i:et samman med det retroflexa ljudet. Uttala alla bokstäver i respektive stavelse med tungan i retroflext läge!
o	Uttalas som svenskt "å" i ord som "gå", "håv", "lov". Undantag: kombinationen "ong" (bakre nasal)!
u / wu	Uttalas som det hårda svenska "o"-ljudet i "sol", "pol", "stol". Stavningen "wu" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen. Specialfall: i stavelser som inleds med "ju", "qu", "xu" och "yu" skall u:et uttalas som ett "ü".
ü / yu	Uttalas som tyskt "ü". Forma munnen som om du skulle säga "u", men håll tungan som om du skulle säga "i". Prova att säga "iiiiiiii" och forma om läpparna som om du skulle säga ett svenskt "u"! Stavningen "yu" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

Mandarin Pinyin	Svensk motsvarighet
ai	Uttalas som den svenska bokstavskombinationen "aj", som i "kaj", "maj".
ao	Uttalas ungefär som "aå". Jämför med det engelska "ow"-ljudet i "how" och "down".
ei	Uttalas som den svenska bokstavskombinationen "ej" i "hej", "mig".
ia / ya	Uttalas som den mjuka varianten av den svenska bokstavskombinationen "ja" i "Maja", "svaja". Stavningen "ya" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
iao / yao	"Ja"-ljudet ur "Maja", "svaja följs här av ett engelskt "w". Stavningen "yao" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
ie / ye	Som en kombination av svenskt "j" + kinesiskt "ê". Jämför med "genom", "bege", "regera". Stavningen "ye" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
iou / iu / you	Stavningen "iou" beskriver detta ljud bäst, men den stavningen används aldrig i praktiken. Uttalas som pinyins "y" + "ow"-ljudet i de engelska orden "go", "note", "row". Stavningen "you" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
ou	Uttalas som "ow"-ljudet i de engelska orden "go", "note", "row".
ua / wa	Uttalas som ett engelskt "w" följt av pinyins "a". Jämför med slutvokalerna i det italienska ordet "acqua". Stavningen "wa" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
uai / wai	Engelskt "w" + pinyins "ai". Jämför med det engelska ordet "*why". Stavningen "wai*" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
ue / üe / yue	Pinyin "ü" + "ê". Detta "e" skall alltså uttalas mer som ett svenskt "e" än som ett "ä". Bokstaven "ü" skrivs dock som "u" i stavelserna "jue", "que", "xue" och "yue".
uei / ui / wei	Stavningen "uei" beskriver detta ljud bäst, men den stavningen används aldrig i praktiken. Jämför med engelska ord som "*waiter" och "wage". Försök få in ett svag "ê" i mitten även om inget "e" finns med i ett ord som "hui". Stavningen "wei*" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
uo / wo	Uttalas som "wa" i engelska ord som "war" och "quark". Ungefär som "uåah", fast man hör nästan inte detta "a". Stavningen "wo" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.

Mandarin Pinyin	Svensk motsvarighet
an	Detta "a" uttalas ungefär som ett ensamt kinesiskt "a", men något mjukare. Närmast likt "an" som i "anna", "man".
en	"e" #2 + "n". Ibland uttalas denna kombination som "än" i "män, ibland nästan som ett ö som i "höns".
ian / yan	Pinyins "ü" + "an", fast här uttalas a:et som ett svenskt "ä", som i t.ex. "män", "händer". Hela stavelsen kan jämföras med slutljudet i "igen". Stavningen "yan" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
in / yin	Denna stavelse skulle på svenska skrivas som "jin" eller "gin". Jämför med "ogin".
uan / wan	Pinyins "u" + "an". I stavelserna "juan", "quan", "xuan" och "yuan" uttalas u:et som "ü". Stavningen "wan" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
üan / yan	Pinyins "ü" + "an", fast här uttalas a:et som ett svenskt "ä", som i t.ex. "män", "händer". Detta ljud förekommer endast i stavelserna "juan", "quan", "xuan" och "yuan", varvid det alltid stavas med ett "u".
uen / un / wen	Stavningen "uen" beskriver detta ljud bäst, men den stavningen används aldrig i praktiken. Om ljudet föregås av en annan konsonant än "w", uttalas det som pinyins "u" + ett nästan icke hörbart "e" #2 + "n". Utan konsonant före, stavas detta ljud "wen" och uttalas då som engelskt "w" + pinyin-stavelsen "en". I stavelserna "jun", "qun", "xun" och "yun" uttalas u:et som "ü".
ün / yun	Pinyins "ü" + "n". Detta ljud förekommer endast i stavelserna "jun", "qun", "xun" och "yun" och stavas alltså utan prickarna ö:ver u:et.

Mandarin Pinyin	Svensk motsvarighet
ang	Prova att orden "mangel", "klang" uttalade genom näsan!
eng	"e" #2 + "ng", alltså ett vokalljud med lite mer smak av "ö".
iang / yang	Pinyins "y" + "ang". Stavningen "yang" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
ing / ying	Denna stavelse skulle på svenska skrivas som "jing" eller "ging". Jämför med "de *gingo". Stavningen "ying*" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
iong / yong	Denna stavelse motsvarar pinyins "y" + "u" + "ng". Detta "o" låter som ett svenskt "o", i ord som "sol", "pol", "stol". Stavningen "yong" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
ong	Denna stavelse motsvarar pinyin-ljuden "u" + "ng". Uttala stavelsen ungefär som på svenska. Detta "o" låter som ett svenskt "o", i ord som "sol", "pol", "stol".
uang / wang	Engelskt "w" + pinyin-stavelsen "ang". Stavningen "wang" används när det inte finns någon konsonant först i stavelsen.
ueng / weng	Detta ljud förekommer endast i stavelsen "weng". Uttalas som engelskt "w" + pinyins "eng".

er	Uttalas i det närmaste som den svenska bokstavskombinationen "öer" fast som med ett tydligt retroflext "r" på slutet. Ibland är uttalet lite mer som det engelska ordet "are". Uttalas som en retroflex.
hm	Uttalas som på svenska. Denna stavelse används endast som interjektion.
hng	Uttalas som pinyins "h" + en bakre nasal. Denna stavelse används endast som interjektion.
m	Uttalas som en på svenska. Denna stavelse används endast som interjektion.
n	Uttalas som en på svenska. Denna stavelse används endast som interjektion.
ng	Uttalas som en bakre nasal. Denna stavelse används endast som interjektion.
~r	Ibland läggs stavelsen "er" () till på slutet av ord – speciellt på substantiv. Detta är mest vanligt i kinesiska talad av folk från Beijing. Om detta "" skrivs i en text och skall tolkas som ett suffix snarare än "er2" = "barn", så transkriberas det vanligen med ett enda "r" (t.ex. "yi4 dian3r" = "en gnutta"). Man kan säga att detta tillskjutna "~r" påverkar uttalet av den föregående stavelsen så att dess slutled uttalas som en retroflex med ett "~r" på slutet. Kort sagt förflyttar "~r" uttalet av en stavelse längre bak i munnen.